Arkiv till Dag(lig) blogg - september 2013

USAs budgetår går från oktober till september. Ännu på sista dagen av innevarande budgetår har kongressen inte enats om den nya budgeten. Utan en uppgörelse i allra sista stund kommer stora delar av de federala myndigheterna att stängas. Amerikanska bedömare menar utifrån tidigare liknande situationer att detta endast bör handla om dagar och effekten på BNP blir i så fall marginell. Utöver budgeten måste Kongressen separat godkänna hur mycket staten får låna. Beslut att höja upplåningstaket i linje med budgetkonsekvenserna måste tas senast i mitten av oktober. Annars tar ”pengarna slut” och den amerikanska staten kan inte längre betala räntor på statsskulden. Hur kommer i så fall den finansiella marknaden att reagera när systemets grundbult – amerikanska statspapper – inte längre är säkra? Hotet om en skarp reaktion är kanske det som behövs för att situationen inte ska uppkomma!

Den reala medianinkomsten i Sverige steg mellan 2007 och 2012 med 3,8% enligt SCBs publikation idag. Möjligen blir du inte imponerad, men betänk att detta sker under världsekonomins i fredstid svåraste kris sedan 1930-talet. Häromdagen kom motsvarande siffra för USA. Den säger att under samma tid har den amerikanska medianinkomsten fallit med 8,3% (enligt artikel i Financial Times 18/9)! Otrolig skillnad även om just USA stod i centrum för krisen medan vi i huvudsak endast drabbats av indirekta störningar. Två observationer om skillnaderna här hemma. Gruvboomen torde förklara att Kiruna är den kommun med störst inkomstökning (11%). Vidare har epitetet ”jättekorven Orvar” alltjämt bäring. Det är 40-talistgenerationen som höjt inkomsten mest (10%) medan de under 30 år sett sina inkomster falla!

Förbundskansler Angela Merkel tog hem det tyska valet, men hennes parti nådde inte egen majoritet samtidigt som det liberala stödpartiet inte klarade förbundsdagens 5%-spärr (de fick 4,8%, vilket hade räckt enligt svenska regler där spärren till riksdagen är 4%). I nuläget är det oklart hur nästa regering kommer att se ut. Både Merkels personlighet och den tyska ekonomins styrka fällde avgörandet. Vad gäller det senare finns flera likheter mellan Tyskland och Sverige. En viktig skillnad gäller arbetsmarknaden som ju är huvudämnet också här hemma. Den svenska arbetslösheten var fram till den globala finanskrisen klart lägre än den tyska. Men då gick länderna olika vägar. Sveriges BNP föll då visserligen marginellt mer än Tysklands, men våra jobb rasade (-3,7%) medan Tyskland endast förlorade en tiondel så många (-0,4%). Varför denna skillnad har i alla fall jag idag inget bra svar på. Återkommer!

Nästan alla partier slåss om marginalväljaren i mitten av åsiktsfältet. Det gäller därför att blåsa upp de skillnader som ändå finns. Det största tvisteämnet mellan åtminstone regeringen och socialdemokraterna gäller det femte jobbskatteavdraget och höjningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt som totalt handlar om 20 miljarder kronor. Det motsvarar 2,4% av statens eller endast 1,1% av hela den offentliga sektorns inkomster! En viktig allmän kritik mot dagens skattesystem är dock tendensen till alltmer plotter med olika uttag för inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna. Enkelhetens betydelse är ofta försummad. Nostalgiskt blickas tillbaka på den stora skattereformen för två decennier sedan med kommunalskatt för alla, vilken då i genomsnitt var 30%, och därtill 20% i statsskatt över en viss inkomstnivå. Det lättförståeliga resultatet blev minst hälften kvar för alla.

I morse la finansminister Borg fram budgeten för 2014. Det femte jobbskatteavdraget är årets huvudnummer. Tillväxtprognosen är fundamentet. Här följer budgeten Konjunkturinstitutets prognos för själva budgetåret med 2,5%, men blir klart mer optimistisk därefter med en tillväxtkulmen på 3,9% år 2016. Tillväxten är tillräcklig för att trendmässigt öka sysselsättningen, men otillräcklig för att tydligt minska arbetslösheten före 2016. Budgeten redovisar ett begränsat underskott. Likväl stiger bruttoskulden rätt tydligt i år, men det förklaras av Riksgäldens upplåning om 100 miljarder kronor för att förstärka valutareserven. Ett exempel på att en analys av balansräkningen måste ta med tillgångssidan! I år utgör både den offentliga sektorns inkomster och utgifter drygt hälften av allt. Framöver tar den privata sektorn långsamt över tätplatsen.

Den amerikanska centralbanken Fed har tydligare mål att både verka för låg inflation och låg arbetslöshet än flertalet andra centralbanker, vilka oftast är helt inriktade på låg inflation, vilket över tiden bedöms ge bästa förutsättningar också för låg arbetslöshet. I dagsläget är den amerikanska inflationen för låg och arbetslöshet för hög i förhållande till målen. Därtill är Feds situation enklare än exempelvis Riksbankens. USA har ju precis haft en sprucken husprisbubbla och vill gärna att priserna börjar stiga på nytt medan Riksbanken befarar att vi som bäst blåser upp ballongen. Vi vet att den superlåga styrräntan inte kommer att förändras. Istället står överst på agendan hur snabbt centralbanken ska trappa ner (på engelska ”tapering”) sina omfattande obligationsköp. Huvudtanken är att Fed vill gå varsamt framåt och endast successivt övergå till en mer ortodox (helt räntebaserad) penningpolitik.

Bostadspriserna fortsätter uppåt. Osäkerheten kring och diskussionen om dagens nivå utgör en ohållbar bubbla eller inte visar hur vanskligt det är att hantera stora förändringar av tillgångspriser. Det må gälla bostäder, aktier eller (döda konstnärers) konst där efterfrågan är väsentligt lättrörligare än utbudet. De svenska bostadspriserna är 19-32% övervärderade enligt tidskriften the Economists senaste sammanställning. Positiva konjunkturprognoser om en lång expansionsperiod, goda reala inkomstökningar, stigande sysselsättning, låg ränta och klent bostadsbyggande pekar åt mer av detsamma. ”Övervärdering” kan gå långt. Hongkongs och Kanadas bostadspriser är exempelvis hela 74-84% övervärderade enligt samma metodik som för Sverige! Det ser för vår del ut som att det enda som så småningom kan bryta prisuppgången är att tyngdlagen till slut börjar gälla också för huspriserna – att de stannar upp och till slut faller av sin egen tyngd.

Hemkommen från en konferens där ett av huvudämnena var ”Big Data”. Den inleddes med att konstatera att 1) mera data skapades ifjol än under de tidigare 5000 åren, 2) amerikanerna gjorde 19 miljarder sökningar på Internet enbart under juli månad, 3) den mobila datatrafiken kommer under de kommande fem åren att växa 18-faldigt. Utvecklingen öppnar för ny forskning och kunskap då datakraften enligt ett annat uttalande enbart i en modern mobiltelefon är större än vad hela MIT förfogade över för några decennier sedan. En följddebatt gällde om detta i förstone endast leder till hårdare kamp om marknadsandelar eller även till en större kaka att dela på. Pessimisten menade det förra och bedömde att den amerikanska tillväxten blir klen under lång tid. Optimistens uppfattning var egentligen ”you ain’t seen nothing yet”!