Vad är nästa steg när reporäntan är noll procent?

Den historiska händelsen som ägde rum den 28 oktober 2014, då Riksbanken överraskande sänkte reporäntan till noll procent, skakade om hela räntemarknaden - inte bara i Sverige. Aldrig tidigare har styrräntan varit så här låg. I början av 1990-talet hade vi däremot en extremt hög styrränta. Under fem dagar i september 1992 hade Riksbanken höjt räntan till 500 procent men den var även 25 procent, 75 procent och flera andra nivåer veckorna runt omkring. Anledningen var framförallt den hårt pressade kronan. Sedan dröjde det ett par månader, nämligen till den 19 november innan Riksbanken trots alla försök var tvungen att låta kronan flyta mot andra valutor.

Turbulens
Under hösten 2008 var också centralbanker världen över inklusive Riksbanken under press och tvingades sänka sina styrräntor kraftigt. Detta för att motverka den finansiella turbulensen som uppkom efter kriser i banksystemet och som accelererade då Lehman gick i konkurs i september. Även den svenska Riksbanken följde med och sänkte reporäntan med 2,75 procent totalt vid tre tillfällen, samtidigt som de försåg marknaden med likviditet bland annat genom så kallade repor under lång löptid, upp till ett år. Marknadsräntorna sjönk aldrig till extrema låga nivåer utan tilltron till det ekonomiska systemet återfanns ganska snabbt.

Nu
Idag är alla räntor, från statsskuldväxlar till de längsta med över tjugo års återstående löptid på historiskt låga nivåer. En tioårig svensk statsobligation har en marknadsränta på 1,20 procent. Svenska företag som skall investera har låga kostnader och räntenivån är inte ett hinder i Sverige. Det ser annorlunda ut inom EMU-området som har problem på just den punkten, varför ECB:s åtgärder avser att underlätta för just detta.

Diskussionen är livlig i Sverige nu, efter att Riksbanken sänkt reporäntan till noll procent, om vad som eventuellt mer måste göras för att få fart på inflationen. Räcker nollränta, eller inte? Måste fler åtgärder till? Vilka instrument har Riksbanken att tillgå?

Alternativ
En möjlig väg är att intervenera i valutamarknaden. Då köper eller säljer Riksbanken olika valutor mot svenska kronor för att justera värdet gentemot dessa. Tacksamt nog, har vi en egen valuta som kan parera styrränteskillnaderna mellan olika valutaområden. Däremot är det inte särskilt populärt att ta till detta valutavapen och det är tveksamt om Riksbanken vågar, då de politiska konsekvenserna är svåra att förutsäga. Det faktiska resultatet är också svårt att räkna ut i förväg.

Ett annat agerande är naturligtvis att fortsätta sänka reporäntan ytterligare, vilket skulle innebära en minusränta. Det kan leda till andra oönskade konsekvenser som till exempel att vissa avtal är skrivna med hänvisning till en ränta. Hur en sådan negativ ränta praktiskt skall hanteras är inte enkelt att överblicka.

En tredje väg är att tillhandahålla likviditet till banksystemet genom att Riksbanken köper tillgångar, till exempel statsobligationer eller bostadsobligationer från bankerna. På så sätt skulle bankerna få likviditet som de skall låna ut till företag. Dessa skall då kunna investera så hjulen börjar rulla snabbare igen.

Vilken väg som Riksbanken väljer är omöjligt att säga. Vi kan fortfarande hoppas att noll i reporänta räcker för att få fart på inflationen.

» Läs mer om DNBs svenska räntefonder